När går fristen ut?

Så räknas slutdagen

Enligt 1 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid är slutdagen den dag som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar startdagen. Tre veckor från en fredag löper alltså ut på en fredag, och en månad från den 25:e löper ut den 25:e. Saknas talet i slutmånaden — en månad från den 31 januari — blir den månadens sista dag slutdag.

När flyttas sista dagen fram?

Enligt 2 § får åtgärden vidtas nästa vardag om slutdagen infaller på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Uppräkningen är uttömmande: trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton och allhelgonaafton flyttar inte fram någon frist, trots att de är halvdag i många kollektivavtal.

Framskjutningen upprepas tills en vardag nås. Runt jul kan det bli flera dagar: julafton, juldagen och annandag jul ligger i följd, och därefter kommer ofta en helg.

Undantag

2 § gäller inte alla frister. Lagen räknar upp undantag, bland annat fristerna för häktningsframställning och häktningsförhandling i rättegångsbalken. Gäller din frist ett sådant fall räcker inte den här räknaren — läs lagtexten, som är länkad nedan. Räknaren visar hur lagstadgad tid beräknas i normalfallet och ersätter inte juridisk rådgivning.

Röda dagar och helger

Vilka dagar som är allmänna helgdagar följer av lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Se röda dagar för listan år för år.